muttmamma

Med varma kläder och pannlampor gav vi oss ut i skogen för nattorientering. Klockan visade iofs inte natt men det var helt klart lika mörkt som på natten. Jag insåg redan från början att detta skulle kunna komma att bli en svår uppgift. Tanken på att skippa alltihop dök därför upp ett flertal gånger innan vi tog de första stegen på den 2.5 km långa orienteringsrundan i i20-skogen. Efter att stött på en hel del problem med kartan och allt annat började vi äntligen kunna se målet, det hade då gått sisådär en och en halv timma. Jag får då ett samtal från fredrik, våran lärare, som undrar vart vi är. Jag antog då att vi var var dom sista men väl i mål får vi veta att kvar i skogen är två killar fortfarande och yrar. Glada över att vi inte gått vilse åkte vi hem, men om wiberg och erik hittat sig ut ur skogen har jag faktiskt ingen aning om..
så om ni skulle se dessa killar i i20-skogen någonstans skulle det vara snällt om ni kunde hjälpa dom hem.

                                        


kan avsluta detta inlägg med att säga att jag är glad över att jag fick gå med emma som iaf hade lite koll och inte med sandra, vi hade nog varit kvar i skogen än.. 

                                                                                                                       sandra